Inspiration – Permakultur

Grundtanken med permakultur är att skapa miljöer som bygger på omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning. Verktyget är permakulturdesign, en slags design över en liten eller stor plats, vilket kan appliceras på allt från en liten pallkrage till ett helt samhälle. Syftet med permakultur är att skapa mänskliga bosättningar samtidigt som man bygger upp och tillvaratar jordens resurser. Bosättningen kan organisera allt som vi behöver, som boende, mat, vattenförsörjning och energi. Sociala rättigheter ingår också i modellen, som rätten till arbete och utbildning, och strävan efter rättvis resursfördelning både lokalt och globalt. Många kunskaper och idéer inom permakultur går också att använda inom ett mindre område, som odling.

När man gör en permakulturdesign utgår man ifrån en specifik plats och tänker igenom vilket behov man har, vilka resurser som finns där och hur man utifrån det kan skapa ett självständigt, motståndskraftigt ekosystem. För att göra det utgår man ifrån vissa principer.

En princip är att skapa gynnsamma samband, kopplingar. Det innebär att saker i systemet ska stå i rätt relation till varandra och ha sam- eller tillhörighet till varandra. Varje fysiskt föremål, företeelse eller egenskap ska finnas i ett sammanhang. Det handlar om att skapa dynamiska helheter istället för ett antal saker som är staplade bredvid varandra. På platsen vill man hela tiden utveckla dessa samband och relationer. Ett sätt att göra detta är att se till att varje element har tre funktioner och varje funktion man behöver i sin tur ska kunna tillgodoses av tre olika element.

En annan princip är att skapa resiliens, det vill säga motståndskraft. Genom att verka för mångfald och åstadkomma många kopplingar står systemet lättare emot yttre påfrestningar, samt blir mer anpassningsbart och med större återhämtningsförmåga. Ytterligare en annan princip är effektivitet, att upptäcka och använda platsens egna resurser och energiströmmar så effektivt man kan utan att utarma den.

Låter det invecklat? Det tror jag att det är. Jag kan inte så mycket om det än. Det går säkert att göra hur avancerat som helst och det är väldigt spännande att läsa om och lära av. Kunskap finns det hur mycket som helst av på nätet och i böcker. Det här är verkligen bara toppen av ett isberg och ju mer man läser desto mer användbart och smart blir det.

I min egen trädgård tycker jag det är kul att ha de här principerna i bakhuvudet och jag vill använda mig av dem på ett sätt som förenklar och förbättrar odlingen. Tillämpa någon princip här och där, på ett lustbetonat sätt. Som täckodlingen till exempel. Täckodling fyller många funktioner; det ger näring till jorden och maskarna, förbättrar jordstrukturen, skyddar mot stark solsken och vindar, hjälper till att bibehålla fukt och kan även höja värmen. Det står i relation till allt organiskt avfall i trädgården som då kommer till användning. Genom att arbeta med täckodling skapar man även gynnsamma förhållanden i jorden, en mångfald av bakterier och djur som motverkar sjukdomar och utarmning av jorden, det vill säga så skapas en motståndskraft inom det egna ekosystemet, helt utan tillförsel av något utifrån. Det blir också effektivt när allt man behöver för att vårda sin jord finns här på plats. Ogräs kan ryckas upp och läggas ut direkt på täcket, utan att transporteras en millimeter.

En permakulturell syn på trädgården utgår mycket mer ifrån att tillvarata istället för att ändra eller ta bort. Man jobbar med naturen, istället för mot. Det känns så mycket roligare och lättare!

Som vår ogräshärd under vinbärsbuskarna till exempel. När vi flyttade hit kändes det lite jobbigt att det fanns en skog av kirskål och brännässlor under dem, hur skulle vi bli av med det? Jag såg framför mig ett evighetsrensande utan dess like… Ur ett permakulturperspektiv är det ju alldeles utmärkt precis som det är! Kirskålen och brännässlorna ger färskt, nyttigt grönt tidigt på våren när inte mycket annat växer. De är bra marktäckare som skyddar jorden mot vind, torka och kyla. När det börjar bli dags att plocka vinbären kan vi kapa ner dem med lie eller gräsklippare och eventuellt tillföra ytterligare lite flis eller halm, så att ogräset kan bli en del av ett täcke som skyddar och förbättrar jorden. Nässlorna kan också omvandlas till gödsel i form av nässelvatten, bara genom att blanda med regnvatten som man kan samla i en tunna på tomten. Genom att täcka runt omkring med ett tjockt täcke av organiskt material, eller helt enkelt bara avgränsa området med gräsklippare kan vi se till att det inte sprider sig in på områden där det skulle konkurrera ut andra växter, som till exempel rabatter. Det är ju strålande! Och mycket mindre arbete än vad all den där rensningen skulle ha varit!

Stenen som vi gräver upp i rabatterna kan vi ta tillvara och lägga på nästan samma ställen i högar. De värmer rabatterna, bibehåller fukt, finns för slingerväxt att klättra på och blir tillhåll för diverse nyttodjur. Och vackert blir det också.

Under träden behöver man absolut inte kratta upp all löv på hösten, de blir ett skyddslager, en jordförbättrare, mull och så småningom mer jord där man kan så något.

Permakulturen ger en annan syn på blommor. De fyller funktioner som skönhet, att de går att äta, de är skyddsväxter, de lockar till sig pollinerare och ger organiskt material. De samverkar med grönsakerna för mångfald.

Kort sagt; odlingen kan göras mycket enklare, effektivare, miljövänligare och roligare med permakulturinspiration!